Drömelvan

Att jag höll på tyskarna har knappast undgått er.
En anledning är förstås att mina favoritspelare genom åren har burit namn som Breitner, Frings, Schwartz, Baresi, Adams, Gattuso, ja till och med Mild. Det är alltså ingen tillfällighet att rubriken överst på den här sidan är "Glidtacklingen".

Misstänker att det har smittat av sig på min EM-elva:

Iker Casillas – Ende rivalen var Buffon, som nästan på egen hand räddade Italien från ett stort fiasko.

Sergio Ramos – Trots utseendet självskriven, i synnerhet sen Lahm spelat bort sig själv i finalen.
Denis Kolodin – Viktigaste kuggen i Hiddinks nya försvar, och har dessutom ett skott Rob Rensenbrink skulle avundats.
Christian Panucci – Bäste italienare, målskytt och relativt lugn, en spelare nästan samtliga andra lag skulle behövt i EM. Här rensades Puyol ut av principskäl, han var ju en favorit redan före EM.
Roman Zjirkov – Stor överraskning för mig. Ytterbackarna var nästan bäst i hela EM; Capdevila och Bosingwa hade kunnat platsa de också.

Hamit Altintop – Offensiv, oförutsägbar och en frisk fläkt, ett mycket roligare namn än, säg, Xavi. Här föll även Schweinsteiger bort, mycket pga sin frisyr (och spelet i finalen).
Marcos Senna – EM:s bäste spelare.
Michael Ballack – EM:s MVP.
Wesley Sneijder – Bäste spelaren under gruppspelet.

Roman Pavljutjenko – Istället för Arsjavin? Ja, Arsjavin dansade en match (mot Holland, Sverige räknas inte) och är i längden förstås bättre. Men i EM var radarpartnern skarpare, och dessutom för mig inte lika känd inför mästerskapet.
Lukas Podolski – Villa? Torres? Ja, men de slår inte ut "Poldi", som var roligare än spanjorerna.

Coach: Fatih Terim. Förstås. Slaven Bilic och Joachim Löw utmanare.
Och Cesc Fabregas får förstås hoppa in i andra halvlek i det här laget.

3 spanjorer, 3 ryssar, 2 tyskar och en från vardera Turkiet, Holland och Italien alltså. Ledda av en turk.


Mot detta lag ska ställas mitt egentliga EM-lag, med nya (och i något fall gamla) favoriter, spelare som inte fick ha varit med i förra elvan:

Rüstü Recber – Såg gammal ut, men nästan lika cool som man minns honom. Temperamentet var i alla fall kvar. Gjorde två supertabbar, varav en betydde förlust i semin, men outstanding etta ändå. Även i detta lag är Buffon tvåa.

Cosmin Contra – Rumänsk ytterback som jag nästan helt missat tidigare. Veteranen blir viktig även i VM 2010, förhoppningsvis en favorit även då.
Tuncay – Kanske den utseendemässigt fulaste spelaren i EM. Men han var bra, och syntes därför lite väl ofta i närbild.
Christoph Metzelder – Årets skägg. Har tagit över stafettpinnen från Bretiner & co i såväl utseende som spelstil. Mindre teknik, mer kämpa. Självklart given här.
Gio van Bronckhorst – Ytterback eller central mittfältare? Eller bara cool? Alltihopa. Plus målgörare. En gammal favorit som blommade upp en sista (?) gång.

Kazim Kazim – turkisk högerytter, med påbrå från åtminstone fyra länder. Coolast namn i EM och dessutom ruggigt bra och viktig för Turkiet.
Torsten Frings – EM:s näst bästa defensiva mittfältare. Dessutom frispråkig och långt hår på ett mycket mer personligt sätt än t ex Sergio Ramos. Stor tacklare. Stor favorit.
Luka Modric – Valde mellan flera kroater, gillade deras spel och karaktärerna.
Jacek Krzynowek – Polens ytter ser ut som Matt Damon och John Terrys kärleksbarn. Ärvde dock större delen av sitt fotbollskunnande från Damon.

Ivica Olic – Ett enda mål blev det. Men jag tror inte att någon annan anfallare slet så mycket som Ivica. En stjärnanfallarnas Klas Ingesson, med lite bättre teknik då.
Klaas-Jan Huntelaar – Spelade bara 83 minuter mot Rumänien, och gjorde då ett mål. Men man kan inte hålla en Klaas-Jan utanför laget. Bäva månde en eventuell framtida son.

Coach: Slaven Bilic. Löw och hans vita skjortor var nära, men bara nära.



När det gäller Aftonbladets EM-drömelva får jag diskret viska att slutresultatet mellan Staffan och Martin skrevs till 339–405.
Tysklandsresenären kommer att skylla på att han är på just resande fot, men även hemma i soffan i Göteborg hade han fått stryk.
Vi var båda ganska så långt från täten i den stora tävlingen, men vem bryr sig om det?